Komidsommarfesten är en gammal och storartad tradition (alltid 2:a söndagen i juli). All tideräkning i Floda utgår från älgjakten och ”Kofesten”, som den kallas i dagligt tal. Förr var den en ännu större begivenhet. Folk kom från hela Dalarna med omnejd och när och fjärran, extratåg från Göteborg har förekommit, och från Stockholm har det ju alltid kommit turister och hemvändare, ja från hela landet, till Komidsommarfesten. Alla lador, hus och logar var fyllda med inneboende gäster.
Egentligen har Komidsommarfesten anor från flera hundra år bakåt i tiden. Andra helgen i juli buffrade man enligt traditionen hem till byn från fäbodarna med korna, för att slå och bärga höet. ”Bukullo” (flickorna uppe i fäbodarna) hade varit uppe i fäbodarna sen försommaren. Pojkarna hade hälsat på i helgerna och alla ungdomar hade firat midsommar uppe i fäbodarna. Då var det ju naturligt att ställa till med dans hemma på byn, då alla träffades igen. Och det skedde på Norsbron i Floda, som då var en träbro, som var jämn och bra att dansa på. Vid sekelskiftet 1800-1900 hade denna tradition på Norsbron förbjudits, då de hade dansat ”Huppleken” så vilt att en kulla hade fått näsbenet avsparkat. 1904 arrangerades den första ”Komidsommarfesten” på Rispers Udde i Dala-Floda. Huvudnumret var en dansuppvisning. Floda Skyttegille (!) visade upp ”Huppleken”, nu i mer stiliserad form för att passa en folkdansuppvisning. Sedan 1954 har man firat ”Komidsommarfesten” på Strandbackens folkpark och sedan 70-talet har det även tillkommit en kulturellt inriktad ”Kofestmarknad” med folkmusikinslag på Kyrkgatan, fin konsert i Kyrkan med både folkmusik och klassisk musik, mm. Sedan 1997 arrangeras ”Flovicku” som avslutas just med den anrika Komidsommarfesten. Hembygdsföreningen är en av arrangörerna av Kofesten.